Möte med minnen

av Claes Reit

Bokens omslagsbild visar en pojke i fem, sexårsåldern som sitter i sin mammas knä. Man ser inte hans ögon, för han kniper ihop dem. Både mamman och pojken är finklädda. Han har vit skjorta och fluga, mamman en vit välstruken sommarblus. Hon håller båda sina händer om pojken och tittar framåt, förmodligen på fotografen. Hennes välkammade blanka lockar nuddar vid pojkens huvud. Närhet och trygghet. Och det är det något högtidligt över dem. Arbetet med boken inleds genom att Claes Reit slår sig ner i en fåtölj i ett tyst och fridfullt rum. Han försöker minnas, komma ihåg tidiga barndomsupplevelser. Han vill hitta stigar bakåt. Han skriver egentligen inte för sin egen del, utan han vill skriva ner sina minnen för att hans döttrar ska få del av berättelserna om hur släktens äldre generationer hade det. Vem var deras mormor och morfar, farmor och farfar, fastrar och mostrar och kusiner? Timmarna går. Inget händer. Inga barndomsupplevelser dyker upp. Det är tomt och blankt. Han konstaterar att han inte är någon nostalgisk person och att han sällan reflekterar över det som varit. Vad det nu än beror på, så händer ingenting.Det fungerar helt enkelt inte att bara sitta stilla och ”torrtänka”. Det förblir resultatlöst. Han ger upp. Ny metod: Han ska ta hjälp av några av sina gamla fotografier. Han letar igenom osorterade högar och lådor och väljer ut en bunt svartvita bilder.Därmed är grunden lagd för hans berättelse. Bokens undertitel är: 15 fotografier & en vandring uppför en brant backe. Bilden på mamman och pojken är ett av de 15 fotografierna. Planen var att skriva för döttrarna, men det är uppenbart att författaren blir alltmer engagerad och involverad i berättelserna. De börjar leva och får doft och färg. Bilderna har satt igång minnesprocesserna. Claes Reits barndom utspelade sig i Göteborg i slutet av 1940-talet. Mamman var hemmafru, pappan elektriker på dagtid och musiker på kvällarna. Sex kvällar i veckan. Han spelade i flera olika orkestrar och på många klassiska dansställen. ”Det fullkomligt vimlar av dansställen och musiker i staden. Det dansas på Wauxhall, Kungshall, Rota, Kungsgillet, Vågen, Star, Skanstull. Sprängkullen, Kåren, Slöjdis, Polketten, och Jazzen på Liseberg.” Vi får ta del av pojkens upplevelser – lekarna på gårdarna i Kortedala och Lunden, skolan, besöken hos släktingar och vänner runtom i Göteborg och på öarna i Göteborgs skärgård på somrarna. Osentimentalt, reflekterande, respektfullt och ömsint löper berättelsen. När man som läsare tar del av dessa personliga minnen och bilder på släktkalas, midsommarfirande, jular hos mormor och morfar i Landala, morfars arbetsplats fiskhamnen, farfar i Mölnlycke, pappa Reits orkesterbilder, Göteborgs gatumiljöer, hamnbilder, färjor och biografer händer något. Ett större mönster växer fram. Det personliga förvandlas till ett gemensamt minne, ett stycke barndom som många kan relatera till. En annan tid tar form och blir synlig. Utifrån pojkens uppväxt framträder ett annat Sverige och ett annat Göteborg. Välbekant men annorlunda. Claes Reit är professor emeritus vid Odontologiska institutionen, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet. Pris: 250 kr inklusive moms och frakt inom Sverige.Tid & Rum